En jordbävning följd av ett frasande ljud och slutligen en explosion. Det var så invånarna i Aridane-dalen märkte att en ny vulkan hade fötts inifrån jorden. Ett stort dån förändrade La Palmas historia och gav dess landskap, dess geografi och dess invånares liv en ny riktning.
Även om det är förvånande är det inte något nytt. Detta fenomen har pågått i tre miljoner år, sedan ön uppstod från havets botten, och fram till idag. Faktum är att det föregående utbrottet på ön inträffade för 50 år sedan. Av denna anledning är La Palma känd som ”vulkanlandet”.
Ursprunget till La Palma och Kanarieöarna
Kanarieöarnas vulkaniska ursprung beror på dess läge, på kanten av den afrikanska kontinentalplattan och den oceaniska skorpan i Nordatlanten. Den första ön som uppstod var Fuerteventura, även om samtliga öar bildades för cirka 35 miljoner år sedan, under oligocen, genom att magma kom upp genom frakturer som förbinder planetens inre med dess yta.
Skapelseprocessen är lika enkel som fascinerande. Under seklens lopp ackumulerades lavor från undervattensutbrott tills de nådde upp över havets yta, och gav upphov till olika och mycket varierande vulkaner på ytan. Processen tar miljontals år och pågår faktiskt fortfarande med huvudsakligen basaltiska utbrott som resulterar i små stromboliska vulkaner.
Vulkanernas betydelse för öarnas urinvånare
I de kanariska urinvånarnas kultur fanns det en ond enhet som hotade Kanarieöarna. Den här enheten kan jämföras med djävulen och fick namnet Guayota. Urinvånarna förknippade den här figuren med elden, de vulkaniska processerna och den förstörelse som de lämnade efter sig. Guayota bodde inne i jorden, framför allt vid Teide, som betraktades som själva helvetet.
Fram till 1900-talet var det vanligt att man på Kanarieöarna använde helgonnamn för att döpa de nya vulkanerna, vilket är fallet med vulkanen San Antonio. Under det senaste århundradet har det emellertid blivit vanligare att använda ortnamn från urinvånarnas tid som hör till varje ö för att ge namn till de vulkaner som uppstår där, som till exempel vulkanen Teneguía. Utbrottet som skedde 2021 har ännu inte fått något officiellt namn, även om man allt oftare använder namnet Tajogaite, som är namnet på en plats som ligger nära det område där vulkanen uppstod.
Effekten som orsakades av utbrottet av vulkanen La Palma
Från det första dånet påbörjade vulkanen en utbrottsprocess som utlöste en rad kedjereaktioner som förändrade det dagliga livet i Aridane-dalen och de närliggande kommunerna.
Utbrottet genererade en energi på 286,2 terawatt per timme (TWh), en siffra som var 1 000 gånger högre än den energi som användes av La Palma under hela det föregående året. Lavaflödet från huvudkratern kom att nå 600 meters höjd, och den pyroklastiska pelaren översteg 9 000 meter i höjd vid vissa tillfällen.
Varje minimal utveckling av vulkanen innebar en förändring med stor inverkan på det påverkade området, särskilt i närheten av konen samt nära de aktiva flödena och dess omgivning på grund av fallande aska och pyroklaster. Under de 85 dagar som utbrottet pågick befann sig hela ön i en fas av ständig förändring och väntan på det definitiva slutet, i hopp om att kunna starta en ny fas präglad av socioekonomisk återhämtning och återkomst av flora och biologisk mångfald i en helt ny naturlig livsmiljö.
Tack till dr Juana Vegas Salamanca, samordnare för forskningsgruppen om arv och geodiversitet på Instituto Geológico y Minero de España (högre rådet för vetenskaplig forskning) för samarbetet vid skapandet av denna artikel.