Sökningens resultat

La Reserva Natural Integral de Benchijigua, som ligger i kalderan med samma namn i kommunen San Sebastián, är av noterbart geomorfologiskt och botaniskt intresse. Här bor en hög koncentration av inhemska och hotade arter. Å andra sidan är klipporna och Pitón de Agando representativa geomorfologiska element som är utmärkande för landskapet och av högt vetenskapligt intresse.

Naturmonumentet Barranco del Cabrito upptar de mellersta och nedre områdena i ravinen med samma namn, i kommunen San Sebastián. Här finns två stora raviner, Cabrito, vars övre del kallas Juan de Vera, och La Guancha. Ravinerna som konfigurerar flodbädden Cabrito utgör ett lustigt landskap med stora särdrag där utmärkande element som bergskammar och torn finns, samt palmlundarna på sluttningarna. Helheten utgör en geomorfologisk struktur som blottlagts av erosionen.

Den 1757,1 hektar stora parken ligger i en av La Gomeras vildaste områden, från Encheredas höjder faller de stora ravinerna Majona och Juel, de som ger parken sin form. Förr var det en kommunal betesmark och man kan fortfarande se herdeverksamhet som utförs på några skyddade lantbruksområden som Taguluche, Juel eller Enchereda, i det skyddade området

Det skyddade landskapet i Orone, ett område som sträcker sig över två stora raviner, Erques-La Rajita och La Negra. I detta område, perfekt att besöka till fots, hittar man halvt övergivna lantbruksområden som Erques, Erquito och La Rajita. De känns igen för sina estetiska och kulturella element av högt värde. På hela taget är området uppbyggt på två raviner som är anslutna i sin främre del genom en gemensam flodbädd. En del av området utgör en del av det perifera området i nationalparken Garajonay, och därför ligger den inne i ett område som katalogiserats som område av ekologisk känslighet, i den nedre delen av flodbädden i ravinen La Rajita. I dess interiör ligger naturmonumentet La Fortaleza.

Naturmonumentet Caldera har öns bäst bevarade vulkankon. Det har inte varit något utbrott där på en miljon år. Den dominerande växtligheten är tabaibal. Den mest relevanta aspekten i detta område är dess egendomlighet, både geomorfologiskt och landskapsmässigt.

Platsen av vetenskapligt intresse Los Acantilados de Alajeró är ett svårtillgängligt område från land och med noterbar skönhet från havet. De utgör en representativ geomorfologisk välbevarad enhet samt ett utmärkande element i landskapet, där biologiska förstklassiga värden möts. De viktigaste växtarterna vi hittar är tabaiba (Euphorbia berthelotii), måreväxten (Plocama pendula) och ibland en och annan törel (Euphorbia canariensis).

Låt dig inte luras av vikens lugn: förr, och alltför ofta, var invånarna i San Sebastián de La Gomera tvugna att lära sig att titta ut mot havet med skräck.

Källorna i Taguluche framträder på markerna tillhörande de boende i stadsdelen och tillhör Comunidad de Regantes (föreningen för vattnare) som delar upp vattnet i proportion till storleken på tomten, enligt dula-system (man turas om) som varit rådande sedan urminnes tider. Denna hantering har gjort att man kunnat bibehålla odlingsmarkerna i århundraden, nyckeln till denna bördiga dal.

La Gomeras gångvägar fungerade förr som underlag för en ekonomi baserad på jordbruk och boskap. Detta arv som bevarats till vår tid, utgör grunden på vilken en ny aktivitet med stor potential utvecklats: vandringen.

Du befinner dig vid besökscentret i Parque Nacional de Garajonay i de slingrande utlöparna av en upphöjd platå som upptar hela öns centrala del. Du har nog märkt att här finns inga gigantiska raviner som kännetecknar den Columbiska ön. Området som omger oss har en mjukare topografi än resten av La Gomera och med en höjd på över 600 meter.