Sökningens resultat

Platsen av vetenskapligt intresse Los Acantilados de Alajeró är ett svårtillgängligt område från land och med noterbar skönhet från havet. De utgör en representativ geomorfologisk välbevarad enhet samt ett utmärkande element i landskapet, där biologiska förstklassiga värden möts. De viktigaste växtarterna vi hittar är tabaiba (Euphorbia berthelotii), måreväxten (Plocama pendula) och ibland en och annan törel (Euphorbia canariensis).

Låt dig inte luras av vikens lugn: förr, och alltför ofta, var invånarna i San Sebastián de La Gomera tvugna att lära sig att titta ut mot havet med skräck.

Källorna i Taguluche framträder på markerna tillhörande de boende i stadsdelen och tillhör Comunidad de Regantes (föreningen för vattnare) som delar upp vattnet i proportion till storleken på tomten, enligt dula-system (man turas om) som varit rådande sedan urminnes tider. Denna hantering har gjort att man kunnat bibehålla odlingsmarkerna i århundraden, nyckeln till denna bördiga dal.

La Gomeras gångvägar fungerade förr som underlag för en ekonomi baserad på jordbruk och boskap. Detta arv som bevarats till vår tid, utgör grunden på vilken en ny aktivitet med stor potential utvecklats: vandringen.

Du befinner dig vid besökscentret i Parque Nacional de Garajonay i de slingrande utlöparna av en upphöjd platå som upptar hela öns centrala del. Du har nog märkt att här finns inga gigantiska raviner som kännetecknar den Columbiska ön. Området som omger oss har en mjukare topografi än resten av La Gomera och med en höjd på över 600 meter.

Från denna utsiktsplats får du den bästa utsikten över Vallehermoso och dess sluttningar. Det handlar om La Gomeras rymligaste flodbädd. I flodbädden ligger byn Vallehermoso, omgiven av odlingsterrasser. Denna plats med Roque Cano vigilante verkar komma från en konstnärs färgpalett. Lugnet man andas in här är ojämförbart.

San Bartolome var tidigare känt som Ajei (liten by), och är en av Lanzarotes minsta kommuner och en av de mest karakteristiska då den visar upp Lanzarotes två ansikten. I norr syns åkrarna medan man i söder ser Kanarieöarnas vulkaniska ursprung. Byn har olika monument som är värda ett besök: Casa Palacio del Mayor Guerra, som deklarerats historiskt kulturarv, eller Casa Ajei, ett vackert exempel på epokens arkitektur i jordbruksområdena.

Denna utsiktsplats är en av de från vilka man kan se Barranco de Tirajans viktiga floddal. Kanariepalmen (Phoenix canariensis) utmärker sig för sin roll i Tarajans traditionella kultur, som är direkt relaterad till dess hantverk. Stora exemplar, blandade med olivträd, utgör fläckar av växtlighet som gör att vi kan föreställa oss en dåtid då människan gradvis förändrade naturomgivningen för att hitta sätt att överleva.

Den ligger i naturområdet Guriete, som man kommer till via lokalväg GC-500. Landskapet som syns från denna utsiktsplats är hårt och brant, en ravin mellan två branta väggar. På ena sidan Guriete och Los Cuchillos och på andra sidan, till söder, bergsmassivet Amurga. Palmlunderna utmärker sig.

Denna juvel i kommunen Santa Lucía de Tirajana ligger i jämte fortet, de gamla Kanarieöbornas sista motståndsplats under erövringen (XV). Den har en privilegierad utsikt över bergsbranterna till ravinen Tirajana, som omger dammen La Sorrueda, och de för central-södra Gran Canarias typiska palmlunderna.