Vi berättar varför Kanarieöarna är pionjärer inom konceptet och utvecklingen av s.k. Smart Islands.
De flesta har säkert i mer eller mindre utsträckning hört talas om Smart Cities. Städer som tekniskt sett förberedda för de svindlande tider som markerar tempot i dessa dagar, och som utnyttjar den snabba takten i dagens utveckling för att göra livet enklare inom alla tänkbara områden. Men det är inte bara städer som är smarta, öar som uppfyller kraven för en smart city kan klassas som smart islands. Ett område där Kanarieöarna är pionjärer. En smart island är en ö som på ett intelligent sätt hanterar infrastruktur och tjänster baserat på de olika variationer som förekommer vid varje given tidpunkt: trafikledning, offentlig belysning, avfallshantering, brandriskkontroll... För att uppnå detta använder man på ett intensivt sätt informations- och kommunikationsteknik (IKT). Om livet för invånare och besökare på Kanarieöarna redan var både behaglig och bekvämt, förbättrar satsningen på att bli smart islands livskvalitén ytterligare.
La Palma skapade Antares-projektet år 2011 och som började ge resultat i mitten av decenniet. Det var ett förslag om ekonomisk och social omvandling baserad på vetenskap och teknik för att uppnå ett kvalitativt steg i skapandet av för utvecklingen nödvändig infrastruktur, utrustning och IKT-tjänster, vilket gör dessa inkluderande med medborgaren, turisterna och företagen. Dess nav? Att öka den digitala ekonomin, förbättra hållbarhet (effektivt hantera resurser och begränsa mänsklig påverkan på miljön) samt säkerhet (installera system för tidig varning och smarta rutiner för hantering av risker och nödsituationer).
Men det var El Hierro som 2013,som blev världens första smarta ö, och som nu låter besökare dela sina upplevelser via internet och sociala medier. Dess Wi-Fi-nätverk, med 26 åtkomstpunkter fördelade över de tre kommunerna på El Hierro (El Pinar, La Frontera och Valverde), var designat för att möjliggöra överföring av fjärrstyrningsdata (trafikvideoövervakning, brandriskkontroll, hantering av avfallsbehållare och silos med dricksvatten osv.), genom användning av sensorer och centraliserad informationshantering.
Dessa var de absolut första stegen, men mycket betydelsefulla. År 2015 lanserade den spanska regeringen en första utlysning för förslag om av Smart Islands riktade till de lokala myndigheter som hanterar offentliga tjänster på Kanarieöarna och Balearerna. Utlysningen hade en budget på 30 miljoner euro. Red.es finansierade 100 % (som fram till 2017, uppgick till totalt 188 miljoner) de initiativ som hanterade infrastruktur och tjänster genom intensiv användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i syfte att mildra insulär-faktorn i territoriet. Av de 10 inlämnade förslagen valdes tre ut, varav två av dem från Kanarieöarna: Fuerteventura och El Hierro, som redan hade tidigare excellenta erfarenheter. På Fuerteventura har IKT gjort möjligt tillämpningen av smart teknik för att överbrygga den digitala klyftan samt förbättra tjänsterna, vilket är fallet med iLight-projektet, som hanterar fast avfall och belyser vägrondeller.
Kanarieöarnas övertygelse om vikten av smart islands återspeglas i evenemang som Teneriffa Smart Island, som firade sin tredje upplaga år 2019. Det arrangeras av Cabidlo (fullmäktige) på Tenerife och syftar till att främja både utveckling och användning av ny teknik. Där har man diskuterat utmaningarna med smart islands, smart mobilitet på/i en ö/stad, innovationer inom smarta byggnader samt Compra Pública de Innovación (CPI) (innovationsupphandling), ett nytt verktyg som används av den offentliga förvaltningen för att stödja utformningen av nya produkter och tjänster.
Det här är bara några exempel som visar att Kanarieöarna i sig har blivit ett smart resmål. Det kommer att bli många fler idéer, fler projekt, fler initiativ, då dominoeffekten inom teknikområdet för offentlig förvaltning inte går att stoppa och dessa framsteg är både konstanta och otaliga.
