En av de aktiviteterna med störst ekonomisk och historisk betydelse på öarna kommer från ett miniatyrdjur, koschenillsköldlusen. Den kom till öarna från Amerika och föddes upp i fikonkaktusodlingar under 1800-talet. Från den utvinns karmin som är ett naturligt färgämne känt världen över som används inom områden som kosmetika, livsmedel eller textil. Det är en produkt med skyddad ursprungsbeteckning som ger färg till världen från Kanarieöarna.
Från Mexiko till fälten på Kanarieöarna
Färgen från koschenillsköldlusen kommer inifrån honan vars larv sätter sig i fikonkaktusen, där den blir vuxen och dör. Dessa växter kom till öarna från Mexiko i början av erövringen av den amerikanska kontinenten. Men odlingen av koschenillsköldlusen som en omfattande ekonomisk aktivitet och exportprodukt från Kanarieöarna började inte förrän en bit in på 1800-talet när öarna fick rätt att handla med utlandet. Från denna stund började koschenillsköldlusens bläck att exporteras framgångsrikt till textilindustrier i Frankrike och Storbritannien. På så sätt blev den till öarnas ekonomiska motor tills det syntetiska färgmedlet upptäcktes. Då tog exporten av banan och tomat över som de stora exportprodukterna.
Från mitten av 1800-talet till i dag
Ett och ett halvt sekel senare är fortfarande koschenillsköldlusen en traditionell ekonomisk aktivitet i byarna Guatiza och Mala på Lanzarote. Dessa platser är nästan den sista utposten för koschenillsköldlusen och dess kultur och utgör ett eget och identifierade landskap på norra Lanzarote. Denna insekts naturlig rödlätta färg användes för att ge färg till dryck och mat för att tillverka kosmetikaprodukter.
Då denna odling är så starkt rotad i landsortskulturen på ön har den blivit kvar trots att det verkade som om den var på väg bort i början av 2000-talet. Faktum är att nu har den skyddad ursprungsbeteckning från EU, och öarna är den enda platsen i Europa där man producerar koschenillsköldlus för försäljning.
Insamling av koschenillsköldlus
För att samla in koschenillsköldlus från växtens stjälk används en sked som plockar upp de mest störst storlek. Därefter lägger man över dem på en skiva och låter torka. Två veckor därefter tar man upp koschenillsköldlusen och tvättar den ordentligt. Sedan lagras den i stramaljer så de kan andas och inte ruttnar.
Av den vuxna koschenillsköldlus som plockas använder man den del som lever när de läggs på bordet till återuppfödning. I det syftet för man in 50 gram i några påsar som dras ihop och tas runt fikonkaktusplantaget. Dessa påsar fördelas över odlingen på bladen som är inne på sitt första år. Detta gör man i mars när vintern är på väg ut för att få ut tre till fyra skördar under sommaren. Å andra sidan används torkad koschenillsköldlus till att framställa rött färgämne till drycker, livsmedel, kosmetika och till med tyger som lokala hantverkare på öarna skapat.
En unik kvalitet tack vare världens bästa klimat
Dess kvalitet skiljer sig mot den från andra platser och det uppnår man genom att endast odla en typ av värd, fikonkaktusen Opuntia ficus indica, och med en unik typ av insekt, koschenillsköldlusen Dactylopius coccus. De är båda anpassade till förhållandena på Kanarieöarna vars mark och klimat erbjuder en låg fuktighet och stor koncentration av karminsyra. Dessutom följer jordbrukarna på öarna en process fylld med omsorg där de torkar naturligt med endast hjälp av solen och utan kemiska ämnen.
Förpackat på öarna
I dag finns det gårdar som odlar den kanarieönska koschenillsköldlusen på de flesta öarna. Därför upprepas insektens uppfödningscykel varje år och den plockas med stor omsorg och man letar bland annat efter den vitaktiga lena vätskan som den utsöndrar som ett skydd mot vädrets makter.
Självklart produceras, förbereds och förpackas den autentiska kanarieönska sköldlusen på öarna, vilket är en förutsättning för dess skyddade ursprungsbeteckning. Det är en traditionell process fylld med färg och kanarieönsk identitet.