Denna nordvästra kommun är den minsta på ön, men den är också en av de kommuner som gömmer flest skatter. Ett område med näst intill magisk natur och charmiga byar som nästlar sig samman i dalgångarna i El Golfo och La Dehesa.
En skyddad miljö
Kommunen La Frontera har fått sitt namn på grund av de mycket branta förändringarna i terrängen som man upplever när man kommer till den, men det kan mycket väl bero på att kommunen är också porten till ett fascinerande men också ibland okänt landskap. De många områden med stort naturvärde som den här kommunen innehar gör att praktiskt taget hela området är skyddat. Så är fallet med det Särskilda Naturreservatet Tibataje, Mencaféte Integralt Naturreservat, Los Roques de Salmor Integralt Naturreservat och, inte minst, Naturparken Frontera, som ligger i hjärtat av ön. Vandringslederna som löper genom det här området på över 12 000 hektar ger upphov till planer som att besöka vulkaniska koner eller vandra genom skogar eller varför inte genom mer torra områden. Om tiden är knapp är en bra plats att besöka Hoya del Pino, som är ett lugnt rekreationsområde omgivet av lagerskogar där man kan gå en lättillgänglig rundtur in i skogen för att upptäcka platser som Ermita de San Salvador.
Mellan betesmarkerna i La Dehesa längst ute i väster hittar man överraskningar som El Sabinar. I den här vertikala miljön har passadvindarna tvingat växtligheten att anpassa sig, och där skapar en sagolik skog där sabinas (enar) antar de mest otroliga formerna.
Kommunen är också hemvist för ett djur som är minst lika unikt som det är karakteristiskt för den här ön: El Hierros jätteödla. För århundraden sedan befolkade denna fredliga ödla hela öns territorium, men med tiden minskade gradvis dess population tills den nästan försvann helt. Idag, inne på Ekomuseet i Guinea, finns ett återhämtningscenter för denna ödla, som också framgångsrikt har återintroducerats i det Särskilda Naturreservatet Tibataje, ett habitat på 1 200 hektar beläget på den västra sidan om kommunen och där man också ser områden med laurisilva (lagerskog) samt områden med fayal-brezal (Atlantpors och Erica canariensis), samt Roques de Salmor Integralt Naturreservatet, en egendomlig formation i nordväst cirka 350 meter från kusten som också fungerar som Särskilt skyddsområde för fåglar. För att komplettera hela besöket finns bredvid ekomuseet även ingången till Guineas vulkanrör, och som ger dig möjligheten att kombinera dessa tre besök, få en verkligen spektakulär upplevelse.
Magiska dopp
La Frontera har en 64 kilometer lång kustlinje, vilket är tillräckligt för att ha några av de mest unika stränderna på ön. Längst ute i väster ligger Arenas Blancas, en vik fylld med intressanta hemligheter. Su origen se remonta a la época de las glaciaciones y su arena blanca, con abundantes concha(Dess ursprung sträcker sig helt tillbaka till istiden och dess vita sand, och mängder med snäckor), vilka är ett bevis på det fascinerande liv som en gång levde här. Inte långt bort, i riktning västerut, ligger El Verodal, som är det självklara valet för dig som älskar att promenera längs havet. Det är ett område med starka strömmar, men det karga vulkaniska landskapet som omger det och kontrasten mellan det turkosa vattnet och den röda sanden gör det till ett sant nöje för sinnena att utforska det.
De naturliga poolerna är ett annat ypperligt alternativ för att njuta arkipelagens varma vatten. El Golfo-dalen erbjuder flera av dessa magiska underverk, alla med sin helt egen karaktär, och detta trots de korta avstånd som skiljer dem åt. Från öst till väst är en av de första som dyker upp La Maceta, som är en samling pooler i olika storlekar och som ligger inbäddade mitt i ett vulkaniskt landskap. Dess unika formation och praktiska tillgänglighet har gjort den till en favorit bland familjer. Inte långt bort ligger Charco de los Sargos, ett badområde som erbjuder en bra mycket mer äventyrlig anda. För att komma dit krävs det att man tar sig via en smal stig som löper längs med en klippa, men man ska också veta att promenaden är väl värd, eftersom där nere väntar ett mysigt och privat område av pooler som har anpassats, så att det i praktiken blir ett naturligt spaområde.
De säger att man ska spara det bästa till sist, och så kan det faktiskt vara med La Frontera. Ytterligare några kilometer bort ligger Charco Azul, som är ett autentiskt konstverk av vulkaniskt historia och som kan anses vara en av de absolut vackraste naturliga poolerna i arkipelagen. En drömlik miljö som ligger belägen under en stor stenvalv av basalt och som välkomnar dig till en liten samling mysiga badområden Rutten med de naturliga pooler skulle mycket väl kunna ta slut här, men La Frontera erbjuder fortfarande skatter som Charco de La Laja, som ligger väldigt nära Pozo de Sabinosa, eller El Río,som är en liten naturlig pool i Las Puntas som kan ses eller vara borta helt beroende på tidvattnets nyckfulla strömmar.
Traditioner och kultur i vartenda steg
Även om kommunen grundades 1912, hade invånarna på El Hierro bott i det här området av ön långt innan dess. De olika bosättningarna med herdar, bönder och fiskare gav gradvis vika för små byar med sina egna vanor och egna traditioner. Sabinosa, med lite fler än 250 invånare, är det perfekta exemplet. Byn ligger vid den västligaste spetsen och är öns mest isolerade, men dess pittoreska kullerstensgator är väl värda att besöka, eftersom by är ett tydligt bevis på öns folklore, där utmärkta viner produceras, men platsen fungerar också som en optimal startpunkt för paraglidingentusiaster. Några kilometer bort, precis framför kusten, ligger berömda Pozo de La Salud, en plats som är rik på historia och där man idag också har möjlighet att checka in på ett spa.
Och inte långt bort, inåt landet, ligger Helgedomen Nuestra Señora de los Reyes, ett litet kapell som är en pilgrimsfärdsort för invånarna på El Hierro. Härifrån utgår också El Hierros viktigaste festival; Bajada de la Virgen de los Reyes, en unik pilgrimsfärd som sedan 1741 korsar öns centrala toppar tills man slutligen når Valverde och som idag har blivit en mycket populär och omtyckt rutt bland vandrare. För den som är mer äventyrligt lagd hittar några meter från kapellet Cueva del Caracol, det är ett gammalt grottsystem som användes av herdar och som under en tid fungerade som Virgen de Los Reyes första bostad.
Mitt i dalen ligger klassiska lantgårdar som till exempel Los Llanillos, alla mer eller mindre nära Tigaday. Den här orten är kommunens nuvarande centrum och territorium för Los Carneros de Tigaday, den mest representativa karnevalstraditionen på El Hierro, men också Kyrkan La Candelaria, känd för sitt separata klocktorn som finns beläget på berget Joapira. Den svala atmosfären men också mångfalden av tjänster har gjort den till ett av de områden med den mest ungdomliga atmosfären på ön och en perfekt start- eller slutpunkt för många rutter.
Även området i nordöst har sina skatter, även om det i det här fallet med en mer marin känsla. Las Puntas är en liten by som växte upp runt en pir. Detta område fullt av klippor fungerade för flera hundra år sedan som utgångspunkt för många människor från El Hierro mot Europa, vilket också stimulerade dess utveckling. År 1884 öppnade på dess pir Hotel Puntagrande som under många år har ansetts vara världens minsta hotell och som förklarats kulturell egendom.
I betraktarens ögon
För att få lite perspektiv och kunna njuta av hela dalen är det bästa alternativet att besöka utsiktsplatserna El Lomo Negro I och El Lomo Negro II, två kullar som ligger belägna på en vulkanisk ås och som ger dig möjligheten att se Hoya de El Verodal ur fågelperspektiv och studera hur de olika eruptiva lagren har modifierat landskapets färg.
La Frontera är också en av de bästa platserna i arkipelagen för så kallad astroturism. Den klara himlen och den låga nivån av ljusföroreningar som dess byar bidrar till har bidragit till att dess kommun har lagts till på listan över resmål på Kanarieöarna med Starlight-utmärkelse.