Kanarieöarna har i över två århundraden varit en plats för inspiration för allt mellan naturforskare, upptäcktsresande och fågelälskare. Dess placering mitt i Atlanten, landskapens enorma mångfald och förekomsten av världsunika arter har förvandlat arkipelagen till ett äkta naturlaboratorium som än idag fortsätter att fascinera lika mycket som förr.
Humboldt, Berthelot och Barker-Webb var de första som förälskade sig i Kanarieöarnas biologiska mångfald
För Alexander von Humboldt var hans stopp på Tenerife år 1799 ett av de mest minnesvärda under hans resa mot Amerika. Bestigningen av Teide betydde för honom ett nytt sätt att kunna förstå naturen: det var ett sammankopplat system där klimatet, vulkanerna samt floran och faunan påverkar varandra. Detta globala perspektiv har inspirerat generationer av naturforskare.
Inte många år senare spenderade Sabin Berthelot och Philip Barker-Webb långa perioder åt detaljerade studier av Kanarieöarnas natur. Berthelot, var synnerligen förälskad i arkipelagen, och till den milda grad att han bodde där under större delen av sitt liv och forskade inom så skilda områden som botanik, zoologi och etnografi.
Han reste tillsammans med Barker-Webb genom öarna mellan åren 1822 och 1830 och gjorde flertalet fältobservationer som skulle leda till det monumentala verket Historia Natural de las Islas Canarias (Kanarieöarnas naturhistoria) (1836–1850), som blev ett banbrytande verk som öppnade Europas ögon för arkipelagens unika biologiska värld.
Upptäcktsresande och ornitologer som bidrog till att utvidga den naturvetenskapliga kartan
Intresset för fauna, och då i synnerhet fåglar, lockade även andra av naturhistoriens huvudpersoner:
- Alfred Russel Wallace, medförfattare till evolutionsteorin, som aldrig besökte Öarna, han använde dem emellertid som ett exempel på kolonisering av öar samt endemism, vilket bidrog till att flertalet europeiska naturforskare lockades av deras biologiska mångfald och reste dit.
- Richard F. Burton, en brittisk upptäcktsresande, reste runt i arkipelagen år 1880. I boken To the Gold Coast for Gold beskriver han det vulkaniska landskapet och nämner fågelrikedomen i de fuktiga skogarna i norr.
- Edwin Dodgshun, var en engelsk ornitolog som levde på 1800-talet, han besökte Tenerife och sammanställde några av de första listorna över fåglar på ön, speciellt uppmärksammade han endemiska arter som Teneriffablåfinken och lagerduvorna i lagerskogen.
- David Armitage Bannerman, som var en av 1900-talets stora brittiska ornitologer, utforskade hela arkipelagen och skrev sedan Birds of the Atlantic Islands, ett verk som befäste Kanarieöarnas ornitologiska betydelse internationellt.
Alla dessa personligheter fängslades, från mycket olika perspektiv, av öarna som än idag fortsätter att väcka samma fascination bland fågelskådare.
Darwin och drömmen om att utforska Kanarieöarna
Charles Darwin var även han en av dem som drömde om att studera Kanarieöarnas natur. Fascinerad av Humboldts berättelser såg han arkipelagen som en grundläggande plats för att förstå sambandet mellan klimat, geologi och biologisk mångfald. Han fascinerades av den vulkaniska geologin, den säregna övärldens fauna och inte minst möjligheten att studera en natur formad av dess isolering ute i oceanen.
År 1832 under sin resa med HMS Beagle, ankrade fartyget utanför Santa Cruz de Tenerife. Men, en karantän infördes mot fartyget på grund av ett utbrott av pesten i brittiska hamnar, och detta hindrade honom från att stiga iland. Darwin stoppades således vid porten till Teide, utan att någonsin lära känna de vulkaniska landskapen eller fåglarna som idag besökarna beundrar: teneriffablåfinkar, lagerduvor och kanarieduvor, kanariegransångare eller de endemiska koboltmesarna, alla är arter som mycket troligt skulle ha väckt samma vetenskapliga nyfikenhet hos honom som Galapagosbofinkarna.
Från fältanteckningar till digital medborgarforskning
Idag kan resenärer som ger sig ut på fågelskådning följa i dessa naturforskares fotspår med verktyg de aldrig skulle kunnat föreställa sig. Plattformarna för medborgarvetenskap som till exempel eBird, världens största ornitologiska databas, tillsammans med Observation, iNaturalist och ORNITHO – låter användaren registrera observationer, upptäcka intressanta platser, konsultera utbredningskartor i realtid och där också dela listor med andra entusiaster.
På Kanarieöarna samlar eBird in tusentals registreringar varje år som hjälper till att bättre förstå fåglarnas förflyttningar, förekomsten av sällsynta arter samt statusen för de endemiska arterna. Tack vare dessa verktyg kan vilken resenär som helst bli en upptäcktsresande och sedan bidra med värdefulla data för bevarandet.