Den här byn har varit väldigt viktig historiskt sett eftersom Erjos bergspass är gränsen mellan öns södra och norra del. Det var ett område där man odlade sädesslag, men då den sysselsättningen började avta i början av 1800-talet började den här byn förfalla. Erjos spelade även en viktig roll som vallningsrutt för boskap.
Den här lilla vattenpölen avslöjar en av Monte del Aguas hemligheter: Erjos-pölarna i Los Dornajos-området. Jordbrytning förr i tiden har förvandlat det här till fuktiga områden, vilket nu är mycket viktigt för fågellivet. Den här lilla vattenpölen bredvid leden påminner oss om detta.
Början av vandringen i skogen kan inte bli mer iögonenfallande eftersom man i en kurva plötsligt möts av två enorma tallar. De är två "inkräktare" eftersom vi nu kommer att gå igenom en molnskog där dimma fångar upp fukten i de moln som passadvindarna för med sig. Fukten som hamnar på marken och på trädens grönskande grenar gör inte bara heder åt skogens namn, utan den är även orsaken till att den finns.
En laurisilvaskog kan kallas för en levande fossil eftersom de här skogarna täckte medelhavsområdet för flera miljoner år sedan, fram tills klimatförändringarna tvingade dem att söka sin tillflykt på Kanarieöarna och andra delar i Makaronesien. Den här skogen är mycket viktigt eftersom den kan fånga upp vatten, undvika erosion och tillhandahålla en miljö för en stor mängd endemismer, vilket gör den till ett nyckelområde för att bevara den biologiska mångfalden.
I den här svängen på leden har vi utsikt över ravinen Los Cochinos i vars inre man hittar några av de främsta laurisilvaområdena i Monte del Agua. Till höger ligger lantgården Tierra de Trigos där själva namnet talar om att man odlar spannmål här (trigo betyder nämligen vete). Utsprånget i mitten av den här lilla floddalen är Roque de las Moradas, och det är där vägen som invånarna i Los Silos använde för att ta sig till den här skogen går och vars korsning vi har lämnat bakom oss.
Området med atlantisk pors och trädljung börjar glesna och plötsligt ser man en sänka med terrassodlingar. Här finns även en tröskplats, men då den ligger högre upp än leden kan man inte se den. Den här kröken i slutet av leden visar upp en av flera platser där behovet att odla trängde undan skogen. Runt odlingsterrasserna ser man skogen med atlantisk pors och trädljung som tidigare antagligen täckte hela sluttningen.
Palmar-dalen är ett av de områden som bäst har bevarat jordbrukslandskapet. Det är en sluttande ovalformad dal som ligger mellan Monte del Agua och Teno-ravinerna, vars lätt sluttande sidor består av terrassodlingar där man tar tillvara på den bördiga jorden i den här regionen. Dalens vulkankäglor, Palmar och Las Portelas, skapade den utökade delen av Isla Baja där Buenavista ligger, och de har kanaliserats av dalen själv.
Vandringen avslutas i Las Portelas – en liten lantlig by i Palmar-dalens övre del. Här hittar man exempel på den kanariska arkitekturen och man har även en fantastisk utsikt över Palmar-dalen, som ligger i mitten av Tenos landsbygdspark mellan Monte del Agua och de raviner som bildar klipporna Los Gigantes på öns västra del.
- Respektera djuren, stör dem inte och ge dem inte mat. Om du ser ett skadat djur kan du ringa 112. Man får inte heller dra upp blommor eller plantor.
- Plocka inte med dig stenar eller annat från naturen. Stapla dem inte för att bygga de så ledsamt välkända tornen med dem.
- Promenera inte på otillåtna områden och respektera vandringsledernas skyltning. Att lämna de preparerade vägarna medför skador på omgivningen och kan dessutom vara farligt för dig och de som gör dig sällskap.
- Det är säkrare att ditt husdjur är kopplat.
- Se till att inte alternera lugnet i omgivningen med oljud (hög musik, skrik...).